Ni Kan Kalla Mig Kriss

• Allting går i en rusande fart och jag följer inte riktigt med i den pulserande rytmen •

Sitter och röker en cigarett medans maten står i ugnen och det luktar ljuvligt, börjar bli hungrig.
Har varit på en promenad i det varma, soliga vädret och tog en solning på solariet för att fuska lite.
Man måste ju börja i tid för att få en läcker bränna till sommaren, om man lever tills dess vill säga.
Att vara involverad i osäkra, ostabila situationer gör att man måste hålla sig ordentligt vaken för att inte hamna på kant med fel personer, eller hålla koll på vart man har folk, vill inte ens vara inbladad längre. Tappat lusten för det här, vissa förstår inte hur mycket det färgar på en när man lever och lär som man gör. Min familj känner inte igen mig, vi lever ju i helt olika världar men jag förväntar mig inte att de ska förtså eller acceptera det. Jag har en magkänsla, jag har en vilja, jag vill utvecklas och komma längre som egen person. Jag vill kunna göra saker JAG brinner för istället för att vara någons sidekick som tas förgivet varje dag och inte kunna vara en egen person. Jag blir tvungen att ta på mig modersrollen i mycket och det börjar slita på mig rejält. Jag är kraftigt förvirrad vissa dagar så vet inte riktigt vart jag har min skugga ibland.

KRISS