Ni Kan Kalla Mig Kriss

Från: Anonym

Hej. Jag har träffat en kille som är med i ett gäng i några månader. Han sitter nu häktad och kommer nog vara borta ett tag. Säkert ett bra tag tror jag.. Jag frågar dej för att du verkar ha erfarenhet, ska jag se detta som min chans att glömma honom? Jag stödjer inte saker han gör men jag tycker så himla mycket om HONOM. Hans personlighet och hur han får mej att må. Jag vill inte glömma honom egentligen men allt detta som händer runt omkring honom vet jag inte om jag vill vara med om.. Vad hade du gjort, du som har erfarenhet kring detta? Vi har ju träffats ett tag så saker han gör är ju inget nytt för mej så. Men det är första gången han sitter inne sen vi börjat ses. Hoppas du kan svara.

Kram

Svar:

Hej. Det är ett dilemma som ingen vill hamna i. Det är väl från person till person hur man känner och jag har förståelse för att du känner dig väldigt förvirrad och splittrad just nu. Du skriver somsagt att du har vetskap om saker han gör och du har inte uppskattat det, men det är HONOM du tycker om. Är det verkligen honom du vill vara med så tycker jag du ska vänta tills rättegång och domen har fallit. Gör inga förhastade beslut. Följ ditt hjärta och lyssna noga på vad din magkänsla har att säga. Detta är inget glamouröst liv och man kan aldrig ändra på en annan person. Vill han leva det livet som han gör nu så överväg för och nackdelar. Han behöver dig som mest nu men du måste tänka på dig själv. Är detta verkligen det liv du vill ha? Jag sitter i samma situation som dig just nu och han har även suttit i fängelse tidigare då jag väntade på honom för jag ville ge honom en chans och inte ge upp hoppet på honom. Det är inte lätt och det tar otroligt mycket på krafterna, så tänk igenom det riktigt noga.

Kram

Från: Frida

Tycker du ska veta att jag tycker du är en otroligt stark människa! Har själv haft en jobbig uppväxt, men aldrig vågat prata ut om det. Men du ger mig styrkan att tala ut, efter jag läst din blogg berättade jag för en av mina vänner om min uppväxt och då visade sig att hon hade haft en tuff uppväxt hon med. Så det är många, som man inte kan tänka sig som har upplevt nästan samma sak. Tycker du gör det bra som skriver om detta så fler vågar öppna sig.

Hoppas du sköter om dig, och jag önskar dig all lycka i världen! Många kramar! <3

Svar: Tack Frida, det värmer mycket när du säger så. Man måste någon gång våga öppna upp sig för att kunna bearbeta och gå vidare efter saker man varit med om för att kunna läka ihop till en hel människa igen. Det är väldigt smickrande att jag har hjälpt dig en bit på traven så du vågar öppna upp dig, men det var du som tog det steget och det ska du vara stolt över! Du ser, du är inte ensam och nu kanske du och din vän kan hjälpa varandra i detta. Tack återigen och lycka till med allt och håll dig stark och våga mer!

Många Kramar / Kriss

Från: Imchi

Ge inte upp nu! Du har klarat dig igenom så mycket. Du är stark eftersom du fortfarande lever, andra hade varit döda för länge sen. Du är stark och du klarar detta också. Det är inte tid att ge upp än!

Svar:  Jag försöker verkligen att inte ge upp, men har jag varit nära döden så många gånger redan och ändå repat mig hyffsat så kanske det är någon mening med att jag fortfarande andas. Tack för dina ord, de ger mig mer styrka än du anar.

Kram / Kriss