14:12:38
Säg att det inte händer igen
Våren börjar närma sig och det känns som det var igår ♥
Som att det vore igår som jag besökte dig på häktet, som jag satt på alla dina förhandlingar, besökte dig på anstalt och stod som ett barn med glittrande ögon och väntade när du blev frisläppt efter ditt straff.
Kommer det förbli en ond cirkel det här, stämmer ordspråket "en gång kåkfarare, alltid kåkfarare" ?
Man får väl njuta av den tiden man har tillsammans, men det är inte så himla lätt att alltid leva i NUET och aldrig kunna planera framåt. Att inte ens våga ha framtidsplaner eller låta sig själv vara lycklig för stunden för man vet aldrig när den lyckan rycks ifrån en, igen. Han har sagt att jag måste vara stark om han skulle åka in igen.
Men varför är det alltid jag som måste vara stark, det är stor skillnad att leva på utsidan när han sitter isolerad på insidan. Jag är en ung kvinna, hur skulle jag orka att ännu en gång bära hela världen på mina axlar ensam?
Rädslan gör mig många gånger illamående, hur kan någon verkligen vilja leva såhär och aldrig utvecklas?
Jag är mitt i smeten så jag har blivit avtrubbad, men jag kommer aldrig sluta sitta på nålar när han inte är hemma. Ibland ser man faktiskt dubbelt.
KRISS
