Ni Kan Kalla Mig Kriss

• Kärleken är flyktigare än vad man vill hoppas på •

Det känns som om jag svävar en bit över marken, någonstans mitt i mellan. Det känns som att all min forna styrka har blivit kastad till vinden och jag hör bara det vinande ljudet av den. Jag är inte längre säker och jag vet inte längre vart jag hör hemma eller hos vem. Den kärlek som jag lät växa så stark och utan stopp börjar sakta suddas ut i kanterna. Jag kan inte göra mer än att se på, är det såhär det blir eller ska man fortsätta kämpa tills man inte längre står ut med sig själv ? Jag är så trött på att stå i ett hörn och bara vänta medans mörkret sluter sig runt mig och jag alltid går runt med gråten i halsen och en blick som är lika tomma som mitt ekande inre. Borde jag kämpa mer för mig än för honom ? Är kärleken ibland det ända jag håller fast vid?Vart tog jag vägen? 

KrisS

♥ Igår landade vi i Sverige igen efter en vecka i paradiset ♥

Jag kan inte vara nog tacksam till min syster som bjöd med mig en vecka utomlands. Hon tyckte att jag hade alldeles för mycket runt mig och tidpunkten kunde inte valts bättre. Släppte allt och bara njöt av tiden hemifrån, men så fort man landade på flygplatsen slog verkligheten nästan omkull mig med sin kraft. Försökte skaka av mig obehaget som bokstavligt talat kröp under min hud. Nu var man hemma och man vet aldrig vad som väntar bakom hörnet. Det är tydligen folk från andra städer som ringer och uppdaterar om vad jag gör till min pojkväns bröder och ifrågasätter deras brödraskap gentimot honom. De håller tydligen inte riktigt koll på mig, inte så mycket som de borde iallafall. Är så trött på att andra ska agera barnvakter åt mig, jag trodde nämligen att jag blev myndig när jag var 18? Innanför dörren hittade jag ett kuvert med en kallelse till psykiatriska behandlingsenheten. Det är till för människor som lider av olika sorters personlighets störningar så som Borderline i mitt fall. Så nu är jag kallad till den 26e Augusti för en längre utredning. Det vanligaste är att en utredning och behandling tar ett år, men det kan även vara en flerårig behandling. Nu kan man lika gärna släppa hoppet om att få börja arbeta på ett tag. Är fortfarande lite förkyld, min hosta har inte gett med sig ännu så får väl uppsöka vårdcentral snart. Nu ska jag ta tag i städningen här hemma, ser ju ut som vi har vänt hela hemmet upponer ! Ha det så gott tills vi hörs nästa gång !

KrisS