Ni Kan Kalla Mig Kriss

 

* Ibland känner kroppen alldeles för mycket *

Ibland när jag sitter i min säng, känner mig så ensam och önskar någon höll om mig för allt jag har är tre små noter som spelar i mitt huvud. På utsidan kan jag täcka de flesta av mina ärr men inuti ligger orden som bara vädjar att bli hörda. Allt jag har är dessa små melodier för att dämpa smärtan. Nu är jag redo och kommer sjunga ut dem, men bara för mig själv så ingen annan hör. Egentligen bryr jag mig inte om vad resten av världen tycker om hur det låter för när jag öppnar min mun så kommer hela mitt hjärta ut och varenda tår jag vill gråta känner sig nöjda. Jag sjunger och kämpar mot tårarna och jag sjunger mig egenom hela natten om det skulle vara så. När jag öppnar min mun så finns det ingen plats att gömma sig på och allt jag känt sprids vildt och fritt. 

 

Alla behöver sin egen melodi för att släppa sin själ fri och min egna scen där sittandes på sängen är den största i världen. Ge tillbaka till dem som kämpar med mig och vara dem trogen i med och motgång. Påminna mig själv om att se mitt enda valda öde. Sjung för mig, sjung för mig själv, sjung med harmoni, gör så att hela mitt hjärta kommer ut. Precis där jag är låter jag regnet falla ner över mig och skölja bort tårarna från mitt ansikte. 

 

Det var kärlek och jag känner värmen än idag när jag sitter och sjunger för henne i min ensamhet för det är väl mitt sätt att ha henne nära mig, saknar dig så otroligt mycket att varenda andetag gör ont.